MODERNISMEN PÅ MAJOREN

Det finns mycket att gräva fram ur framlidne Göthe Höglunds konstsamling på Majoren i Sollefteå. Denna gång har kulturintendent Jan Molander gått på spaning efter modernismen och tillsammans med konstpedagogen Eva Berglund satt samman utställningen Vad är det här? Fyrtiotvå modernistiska verk visas fram till slutet av april.

© BUS/2007 Torkel Dahlstedt "Ballongblå morot"

Alla konstnärerna i samlingen är mycket goda representanter för modernismen enligt konstvetaren Ivar Tornéus. Det var han som öppnade utställningen med att reda ut begreppet modernism. Det gjorde han, som alltid, grundligt och med stor inlevelse.
Jag minns hur Ivar Tornéus berättade för oss konststudenter för nu ganska länge sedan om sin egenupplevda känsla av plötslig tillhörighet i den moderna världen. Hur han gick där uppe i sin tornedalska hemby som tonåring i slutet av 50-talet och äntligen fick råd att köpa sig sin hett efterlängtade Glencheckkostym. Det var som om New Yorks alla skyskrapor ramlat ner över honom. I ett slag drabbades han av modernismen. Samma vår, som Ivar Tornéus var vår lärare, visades även en stor Matisseutställning på Moderna museet i Stockholm. Med Ivar som kunnig ciceron diskuterade vi redan i entrén Matisses kopparreliefer av kvinnokroppar. Någon i gruppen raljerade över att man inte riktigt kunde se vad de föreställde. Då minns jag att Ivar röt till: Har du en åtrådd kvinna i famnen, inte tänker du på hennes skonummer, exakta midjemått eller ögonfärg. Du upplever henne, känner kroppen, tyngden och lusten, inte sant? Jag tror vi alla förstod vad han menade.

Även här på Majorens konsthall tar Ivar Tornéus avstamp i Matisse. Han jämför honom med Jan Vermeers stoffmåleri. Båda målade med olja på duk men så helt olika. Vermeer återgav exakt vad han såg. Man tycker sig kunna känna tygets struktur och hudens mjukhet. Henri Matisse å andra sidan reducerar ner bilden till färg och form och låter kvinnans rödgula hår i t ex Harmoni i rött återkomma som färgklickar i arabeskmönstret. Hans blandning av kalla och varma färger ger bilden dess laddning. Likaså i Anders Zorns Midsommardans känner man dofterna och ser kindernas glöd men i Edvard Munchs, Isaac Grünewalds, Sven X:et Erikssons och Peter Johanssons dansbilder ser man något helt annat. Bilder med psykologi, färg- och formexperiment, apachedans, vardagsliv och kurbitsmålningar.

© BUS/2007 Leif Borgström "Skogen"

Det finns flera tydliga linjer att följa i den svenska modernistiska konsten. Förutom den som lämnar verklighetsavbildningen och det vardagliga finns även en modernism med ett tydligt social uppdrag. Albin Amelin tillhör dem. Ivar Tornéus visar hans ganska okända och tidiga målning Rashygien från 1935, som föreställer Hitler med sina SS-män. De står och slår på liggande människor. Entartete Kunst kallades modernismen i Tyskland under nazitiden. Den förbjöds och många av de stora europeiska modernisterna flydde till USA.

Det finns även en andlig modernism. Hilma af Klint, Carl Kylberg och zenbuddister som Rune Hagberg och Curt Breiland tillhör den delen av modernismen. Curt Breilands målning Röd stugvägg är förresten utställningens affischbild. Han var norrman men bodde i många år i Forsmo, Sollefteå. Flera av hans målningar köptes in av Göthe Höglund och en svit på sex visas nu upp i utställningen. Det är imponerande, tycker Ivar Tornéus, och går med oss vernissagegäster och betraktar fränstakonstnären Leif Borgströms färgflimrande blad och stammar i Skogen, Albert Johanssons Aniarainspirerade rymdbilder, Nils G Stenqvists Röd struktur och vita porer, Torkel Dahlstedts fyndiga Ballongblå morot och förstås Rune Hagbergs nästan osynliga paket med snören i Förseglat.

© BUS/2007 Rune Hagberg "Förseglat"

Det är en pedagogiskt och snyggt hängd utställning om modernismen som visas på Majoren. Konsthallen har fått nymålade, vita väggar och ett mycket bättre ljus över målningar och konstföremål. Det är alltså inte alls svårt att efter denna öppning svara på frågan vad modernism står för.

I vår går Ivar Tornéus i pension, efter ett långt yrkesliv som konstvetare på universitetet i Umeå. Då äntligen tycker han sig vara mogen att själv göra modernistisk konst, inte bara prata om den.

Text och foto: Karin Westerlund
07-03-05